Skogens gula guld, sjöns svartgröna silver och landets goda

Äppelbo och Äppelfru kom på besök och det dukades till sillunch. Sillunch är den mest delikata måltid man kan inta en solig sommardag på godset, tycker Greven. Med eller utan gräslök. Denna hade näppeligen inte haft för avsikt att växa till sigt, så man fick taga rödlök istället. Men snapsen bodde på sin vanliga plats och serverades i isade glas. Efter lunchen inspekterades närterrängen.

Greven har blivit en Skogs Man. Han känner igen många saker som finns i skogen. Kantareller. Karl-Johan-svamp. Älgar. Blåbär. Flugor. Pinnar. Det finns visst ett och annat träd därute också. En del saker i skogen tycker han är bra. Älgar. De kan man hacka sönder, steka och äta. Kantareller och Karl-Johan. De kan man plocka, förvälla och äta. Blåbär är också goda, men otroligt tråkigt att plocka. Pinnar är onödigt. De ligger som ivägen där man ska gå. Flugorna surrar och bonkar in i huvudet på ett otäckt sätt.

Kantarellerna är svåra att se. De sticker emellanvis upp mellan mosstuvor eller något av de miljontals trädstammar som någon sorts skogsvårdare vräkt omkull i skogarna i vredesmod. Men även blinda Grever kan finna en och annan kantarell ute i skogsbacken. Enochenhalvliter till exempel. och det med dålig syn till råga på allt.

Han besvärades dock av de av andra och otäcka svampälskare dresserade flugorna som bonkade in i hanses huvud hela tiden för att störa honom i hanses värv. Mjölner också. Det fläsklägget vill man inte ha i onödan. Han hälsade på hundarna D och S på vägen hem. De verkade glada att se honom och undrade var han varit så länge. "För bövelen", svarade han, "ni vet, åtaganden och föpliktelser".

Greven tog själv på sig förklädet och tillagade middagen denna kväll. Cocos- och kantarellkycklinggryta stod på menyn med jasminris och sallad. Det var helt delikat. Äppelmor blev uppspelt och frågade upprepade gånger efter receptet och greven försökte minnas hur han burit sig åt. Till dessert serverades delade jordgubbar och blåbär som Äppelmor plockat tillsammans med mjölk och socker. Inte dumt det heller. Äppelbo blev så till sig att ett glas rosévin förpassades till den nystrukna duken. Nå, så kan det gå.

Efter middagen begav sig skogsmannen på fisketur och fiskade upp en Mycket Liten Abborre. Den ska han äta till mellanmål en av de närmsta dagarna. Han hade smörjit in sig till den milda graden med myggmedel och såg inte ett enda mygg. Mygget märkligt. Det har väl aldrig funkat förr?