tisdag 27 juli 2010

Ett Stort Äpple var dag

Tänka sig. Greven är i en riktig storstad. Den Södra Malmen bleknar lite när han vandrar som en helt vanlig man på Man Hattan. Han blir som extra världsvan där han flanerar längst till exempel Broadway eller Grand Street.

Han övade sig med att först åka till San Fran Cisco för att hälsa på släkt. Det var som en bara jättebra idé. Han undvek att åka till Alca Traz när han insåg att De Tuffa Grabbarna hade flyttat. Han försökte enträget komma in på San Quen-Tin istället. Först genom att påstå att han kände Jonathan Cash, sedan genom att påstå att han känner en som känner Quentin Tarrantino och sedan genom att bara erbjuda cash, men de ville icke släppa in honom.

På San Fran Cisco var det ganska kallt. Om man var på själva San Fran Cisco. Han var där ett par gånger. De hade skaffat sig såsom en dimma ovanpå själva staden. För att luras med de som skulle hitta på San Fran Cisco. De rodde eller seglade eller vad de nu gjorde förbi massor med gånger utan att se San Fran Cisco. Som ju inte fanns då, men sedan när de såg San Fran Cisco stannade de där och byggde upp en liten stad under dimman.

Sedan byggde de Golden Gate Park och sågde till att den var aningen större än Den Centrala Parken. Någon snubbe påstodade att SanFrans Lilla Italjen var större än Njew Jorks som skulle vara nästan borta, vilket inte stämmer då alls. Han var i Little Italy och käkade på ett hak som någon känd TV-snubbe hade snickrat i och blivit ihop med någon Carrie och så. DeHå förklarade och han lyssnade allvarsamt.

Han var runt omkring också. På East Bay var det intet dimmigt utan värme av sällan skådat slag. Han njöt och pustade inte det minsta. På norra sidan var det ibland dimma, men om man åkte som längre norrut komde det sol igen. Han gladdes och kollade på Generalens Hus och en och annan gård som framställde vinblask. Han smakade glatt på detta men höll inte med om statusordningen. Så han gjorde en egen.

Sedan rentade han ett vihecle för att åka på äfventyr längst Den Första Höga Vägen. Han tog en Highway One till Lost Angels... Näe, Los Angeles hette den. Märkligt. Det var som behagligt att framföra vehiclet på amerikansk mark. De hade skaffat bra skyltar och det var bara att åka på. Aldrig blev det fel som i Svedda Dalen.

Han stannade i Sankta Barbara för att övernatta. Sankta Barbara måste ha varit juletomtens hustron, för han heter visst Sankta Klawws i USA. I Sankta Barbara var det tervligt men alldeles för många som sovde i samma rum. Och kaffet var döäckligt.

I LA hade han sammanträffanden med Universal Studios. Han avböjde allvarligt alla erbjudanden om att filmatisera hanses lifv och lefverne, men ändrade sig närapå när han åkte Simpsons-gungan. Den var som han. Han fick åka tillsammans med sin kollegor Homer och Bart och alla de. Föfan, va?

Förresten åkte han Bart på San Fran Cisco oxå.

Sedan tog han Den Fria Vägen Nummro Fem på tillbakavägen och gladdes i släktens famn ännu ett tag. En hederssläkt har han faktiskt.

Men sedan bärde det av till Äpplestaden. Den är härlig. Här träffade han en medlem som flyttat för fjorton år sedan hit. Dit. Han är stadsvill och fortfarande i skrivande stund i NYC. Medlemmen förevisade honom en superbra pub på 33 gatan. Rattle & Hum hette den och hade de bizarraste ölsorter och kulig personal. Medlemmen (som icke nämnes vid namn just nu i alla fall) berättade anekdoter om livet i ÄppelPäppelstaden. Bland annat hur man när man vill bjuda någesånär galanta damer på drinkar i all välmening blir erbjuden fyra timmar för fyrahundra dollar. Vah? Och hur man välter omkull världsekonomin. Men Greven väljer ju ofta vänner med stor impact på omgivningen.

Jojo, så nu cruisar han runt i Kinastaden och Lilla Italjen som en världsvan världsmedborgare av Nya York City. Han har textat till sin Apple-leverantör också om att ses och kanske även träffar han webbgurusar och annat folk.

Jomen.

JL hälsar alla som så önskar men Sajjnfellts café är bortrivet.