torsdag 9 juli 2009

Före skyfallet

Det var före skyfallet. De hade tappat bort Lasse. Lasse var försvunnen sedan fyra år och ingen visste riktigt vart han hade tagit vägen. Greven frågade alla han kom åt och undrade om han möjligtvis hade försvunnit åt sydöst till, men ingen vill bekräfta.

Trots misstankarna slog han en lov runt ägorna för att leta, men icke. Inte ens bakom Texas gamla vårdkasar hade de gömt honom. Som en gunstig Horatio for han omkring och vaskade efter bevis och ledtrådar. Nu hittade han över huvud taget inga trådar. Hade han gjort det hade han senare kunnat förfärdiga en tröja, för det hade behövts (se nedan).

Han fick dock reda på att Texas hette Texas eftersom han i sin ungdom varit en lovande boxrare och åkt över Atlanten för att puckla på någon annan boxrare. Det hade visst gått sådär så han hade paddlat sig hemåt igen och slagit sig i slang med bland annat Nils Ferlin med vilken han rymt från hyrestanter genom att knyta ihop lakan. Detta hände sig på den tiden innan IKEA och Hemtex stod för lakanstillverkningen och sådana upptåg kunde vara tillrådiga. Idag är lakanen av mycket sämre kvalitet och har en benägenhet att brista just när man är som högst från marken. Fasansfullt, tycker Greven.

Men Lasse, denne Lasse. Skulle han bli som en legend från den Östra Södra Malmen. Eller ett spöke som aldrig återfinnas skulle? Landsförvisad eller bara lurad över en av broarna? Gå i fängelse? Bortjagad av onda kolonisatörer eller andra förvrängda lucidorer? Kanske kommer han att i evinnerliga tider hemsöka de Onda Frotsbor som förskansat sig inom hanses gamla område. Vem vet inte?

Greven gjorde en film om Lasse i tidernas begynnelse och ville gärna överlämna ett exemplar till Den Gode Lars, men ack, detta lät sig icke göras denna kväll. Melankoliskt, tyckte Greven.

Han skrattade gott åt E:s påpekande att trummisen i bandet som musicerade på scenen var otroligt lik Yvonne Lombard. och så var det ju. Sedan var det stört närapå omöjligt att njuta av musiken utan att sitta och småle. De satt dock där och avnjöt den vackra musiken, Greven, E, Å och P. Det blev en aning kallt framåt aftonen och långväga färder för besök på EM blev nerröstat. Istället blev det en så kallad promenix med E på södra sidan av Högalidsparken, på grund av grävarna, och en lugn kvällssoaré i residenset.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar