Greven var på hemväg från systerns hus, där han återlämnat den avgrusade och renskrubbade Viola. Nu fick han snällt cykla hem. Så kan det gå när man inte har parkeringsplats i närheten. Eller bil.Han småvisslade glatt medan han i lagom fart jonnade på och började så smått närma sig den Södra Malmen. När den var nästan inom synhåll insåg han Någon Annans Misstag.
Någon har byggt en buckel på vägen. Han befann sig, såvitt han kunde avgöra, i ungefär samma höjd som Södra Malmen, men emellan honom och denna nyss nämnda malm fanns en buckel. Först en nerförsbucklel och sedan en uppförsbuckel. "Hwadan detta", fnös han föraktfullt. Han fann detta Högst Onödigt. Till och med Riktigt Nära Bra Dumt. Det hade ju varit mycket enklare att cykla om buckeln icke funnits där. Plötsligt bleknade han.
Han insåg med fasa att detta var det enda stället i Den Stora Staden, ja, kanske i Hela Världen, där cykelriddarna faktiskt saktar in. Och något så inihelvete. För att förenkla färden är det lämpligt att ta så mycket fart man bara kan under nedfärden för att utnyttja de krafter Den Höga Farten ger för att få En Extra Skjuts i uppförslutet.
Men när cykelriddare med Extra Stora Pakethållare* totalbromsar i nedförslutet blir även vår hjälte tvungen att sakta in. En förtvivlad Greve fick sedan pusta och stånka för att förpassa sig och velocipeden i höjd med Södra malmen igen. Visst gick det rätt geschwindt, men icke utan ansträngning. Jämra cykleriddare.
* Pakethållare är här att jämföra med aschle. Detta kommer sig av att Verkmästarens aschle stack ut en ansenlig mängd från hanses ryggslut och därför blev han emellanåt kallad pakethållaren när han hade ludd i öronen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar