Den ärevördiga Wåren gör sitt allra bästa för att äter erövra Den Södra Malmen. Greven har plockat fram (hehe) velocipeden och far emellanåt på utfärder med detta fordon. Det kan dock inträffa att han inser att Wåren har fastnat i seg deg och icke kan leverera jämt. Då går han. Eller sextisexar. Fast han gillar inte att sextisexa. Han gillar att sexa.
På Hornets Gata ligger partiklarna tätt packade ety han har hittat irrvägar att framföra MetPetoMobilen. Som ut söderut får han fara som en toktankad spillkråka, men hemåtr går det finfint att fara på Lundens Gata. Där fick han in en poäng på tokmoddiraten som ville ha dubbfritt. Men så har hon dubbar på insidan av huvudet som skaver - skaver - skaver - och - skaver på den minimala hjärnan som skvimpar runt där inne.
Han har monterat modern musik i MetPetoMobilen så den kan framföras med högljudd rockandroll var han än drar fram. Det är en behaglig.
Det var sådan där nostiliagi härom dagen. Han var på fest på kapsylen. Ack, det var i de unga åren han irrade gångar där, men numera gick det lika bra. Han kollade när J och K lirade svettlack och träffade såklart O där.
Innan hade den en sorts snörpartaj. Han myser när han tänker på hur trevliga de är, det där folket från Den Södra Malmen. Han är oerhört priviligierad som har den äran att tillhöra detta ystra gäng. Liksom en hare skuttar han fram och åter. De åto goda saker. De drucko godfa saker. J sade att han (Greven alltså) borde skaffa en lösf*tta, vilken han genast noterade i kalendern. Efter nästa apanage.
Jojomensan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar