Det äro kallare i luften

Man märker att hösten äro kommen då till och med lyktstolparna pälsar på sig. Han hittade denna ytterst välklädda stolpe på Mariatorget och tyckte den verkade varm. Inte så cool. Ett sticksande av närapå bizarr karaktär hållde upp stolpens vänner som fickte den att stå där och makta. Det voro sådan Höst Dag Jämning. Om man ändå kunde jämna hösten och byta backventil och få den att gå mot sommar igen, men icke detta.

Sammartidigt hade han och A gjort en sporadkoppning. De voro fikandes på Mellqvists (före detta Kaffebar) när de med besvikna miner insåg att kaffet som serverades höll en vedervärdig klass. De lämnade kopparna ej helt urdruckna och satte kurs mot Drop Coffee där de serverades - såsom alltid - en mycket smaklig kaffekoppa.

Sedan var det A:s tur att framföra sig på Big Ben. B fick närapå dåndimpen när Greven stegade ner för trappan andra dagen i rad. Sedan begrät han Skandalites frånvaro nästkommande torsdag. "Vi hade behövt er!" sade han dystert. Men Greven kunde glatt skylla ifrån sig och hade ingen sur min. Han hade dock en idé...

A var som vanligt bra och hade trummis med vispinsats med sig. Pianisten glömde att slänga pianot i scengolvet, men det hade ingen betydelse. De genomförde sin konsert med bravur och klappades taktfast in igen för extra nummer.

Inte samtidigt och inte ens på samma plats gick han på mutpartaj. Som sig bör bjöds det på champagne, ostringar, snittar, vin, öl och ja, jag vet fan inte vad. Samtidigt förevisades en hel hoper med saker som man kunde köpa i julkapp till sina arbetare. Greven har inga arbetare att ge tolvhundrakroners knivar till, så han hoppade över dem. Fast de var vassa.

H blev framåt aftonen en aning uppspelt och lekte med en dam från Röda Korset. Sedan provade de chokilad som riktiga vänner.