På den här bänken satt han tillsammans med PM, vad kan det vara nu? Tjugofem, tjugosex år sedan och pratade om livets allvar. Riktigt vad de diskuterade kommer han såklart inte ihåg, men det handlade säkert om livet och var allvarligt. Det var innan han visste riktigt vem PM var. Innan S hade gjort det klart för honom. Nu vet han och han har inte träffat PM sedan dess. Sett på långt håll, kanske, men inte på nära håll.
Han tog en promminad runt Reimers holme. Fasligt mycket kanoter där. Vart man än såg, faktiskt. Och djungel hade de också. Med ballongträd i. Ballonerna var inte riktigt mogna. Eller också var de ruttna. Han vågade inte prova. Folk badade, både i vatten och sol, något infernaliskt på denna lilla ö. Han funderade på om holmen hör till Den Södra Malmen eller om den är en Egen Stadsdel. Eller typ. De har i alla fall simavstånd till Långholmen, men också span på Gröndal. Fast de tillverkade mycken sprit på holmen förut. Det ger respekt.Gröndal.
Han åt kantarell- och lökspäckade Wallenbergare till middag. Helt jävla delikat. Faktiskt. Han lånade ut flyttkartonger till L och K också, vilket innebär att betjänten (jag) snart får i uppdrag att fixa ordning i källarförrådet.
Och så såg han i sin svininfluensa-light-dvala på Terminator ...vilket nummer är det nu?... Äsch, den senaste. Snygga effekter. Knappt någon story och inget slut. Jaja. Så kan det gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar