Sommarbomull

- De borde ha hetat Rabarber, sade han förnöjt för sig själv när han sakta promenerade hem från besöket i Uppland. Och det var ett gubband, även om C tycker hon är fasligt gammal. Greven åldras med behag, eller som DB sjunger: "... never ever gonna get old". P påpekade det femtioelva gånger dessutom, så det måste vara sant.

Det andra han sjunger om, han DB, tycker Greven stämmer också.

I sommarnatten är alla ljud inlindade i bomull. Varm och härlig bomull. Förortsgängen hukar sig vid huskropparna, men det bekommer honom inte.

Han känner att det var länge sedan han var i Sofo. Det blir snart ändring. EM har haft stängt under midsommardagarna. Ofint, men godset måste ju också besökas. Det är svårt att tänka sig att detta är samma Stockholm som det där regnet smattarade som kulsprutepistoler förra lördagen. Nu smattrar inget regn, utan den varma bomullen sprider sig över gator och torg och Greven föses med den in i ett vad man kan kalla för välmående.

Gårdagens TB var samma lika som bra igen. Och han njöt godmodigt sin GT efter att ha besiktigat flertalet cykelrum i trakten.