Som en ond hand sträckte den ut sig efter honom, grabbade tag i honom och skakade honom oupphörligen i en kaskad av feberyra och värk. Det är närmast obehagligt att tänka att en sådan liten pryl som en virusbacill kan penetrera hanses pansar och böka in sig i hanses kropp och ställa till med så mycken oförtret. Han har legat som död. Famlat i luften efter styrka och kraft utan att finna den. Han har kastat sig av och an i yra. Svettats floder. Han har också lekt en del med den nya munhåletermometern och sett en ofantlig massa avsnitt av CSI, även om han förmodligen inte kommer att minnas dem.Han missar saker. Han missar 2 x Ray och kanske såväl Borderline som Vag. Men det sista som överger en Greve är hanses hopp. (Jag skulle vilja se honom hoppa nu...) Han ska måhända kunna bita ihop. Man får sätta en hel del tillit här uppå, men vem veta icke?
Den Heliga tar hand om honom och Lilja håller sällskap. Tur han har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar