(sjunget eller mässat med en liten härmning av M. A. Numminens ömma stämma)
Så torde det vara bevisat. Tricken går sällan. 135 min. Det är länge. Länge. Länge att vänta. Han stod som en stod i väntan, men fick till sist fara med tunnebanenätet i nattens mörka timme. Huga.
Andra foro åt andra håll. Han kan ju icke hålla koll på alla dem i farten. Hanses otäcka betjänt (det är ju jag...) har underlåtit sig att nedteckna öden och äfventyr under mer en en hel veckotid. "Vadfalls!" gapade han högtirdligt och gjorde det såsom glasklart att min anställning nu äro i faslig fara. Jag bävar och skriver så att fingrarna blöder. Tangenterna blir röda och kliiiiiibbiga. Ajajajajajajajajaj. Men han gormar vidare: "Skrif, för böfvelen, din ruttna alligator!" Och jag skriver och skriver och om jag slutar att beskriva hanses onda skrik kanske jag kan få något berättat.
Han var på EM. Han hade sjukt hemma. Han gick som försiktigt omkring och tassade runt för att icke störa. Det var lite skönt, tyckte han, för han fick Data-Saker utförda. I stor utsträckning.
Han forde till MetPet i Norrköping och hämtade MetPetomobilen. Som den for. Som en skottspole ända upp till Stockens Holme och närapå Den Södra Malmen. Fast där fick den icke stå till en början, men nu finns där tak och värme (nåja) åt den. Han talte med MetPet. MetPet:s lever äro icke som bra och MetPet själv är smal. Men vid gott mod. Greven blevo vid lite mindre gott mod, men vad är annars att förvänta? Det var också vad han frågade sig och erbjöd MetPetinnan att ringa vid varje liten situation av behov. Hon lovade göra så.
På måndagen musicerades det otäckt på Kolingen i Den Gamla Staden. Icke många hade hörsammat inbjudan, och tur var väl det. De som lyckats masa sig dit var i alla fall nöjda. En Ung Tupp närmade sig Greven och ville kompisa och ha spelningar till rockabillybandet Rockabilly Queen som han spelade i. Greven var föga intresserad, men visade icke detta med en min. Den Unge Hannen uttryckte sin beundran och berättade glatt att han hette Billy och tyckte att det var oerhört skojsamt att heta Billy och sprla rockabilly. Greven avförde honom som gravt berusad och fick skjuts hem med Rainer istället.
Han besiktigade MetPetomobilen utan anmärkning, men anmärkte direkt på sig själv och gick i däck ett tag. Han blev pysslad om av Z, tack och lov, så han levde över. Själv var jag upptagen med att inte blogga, så Greven var sin egen lata dräng... Hehe.
Han var på EM igen och på MK och dinerade i damers sällskap. Mycken trevnad innan han for vidare. Och sedan cykelrensade han Hela Omgivningen. Och körde Stor Hyrd Bil. Och manövrerade Bult Sax. Det var roligt men hanses ben blev som tröttiga. Nu ska han snart färdas i röd limousin till MK där J mojsar med CD:sarna. Jag blir kvar och stärdar. Vah?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar